Vad är rodd?
Rodd är benämningen på ett specifikt sätt att framföra en båt, eller annan flytande farkost. Ro gör man med åror. Genom att pressa vattnet bakåt med åran får man båten att röra sig framåt. Det är ett av de äldsta sätten att ta sig fram på vattnet och har troligtvis praktiserats i många tusen år. Ordet rodd kan också syfta på tävlingsgrenar i att ro. Det finns flera stycken och dessa har en betydligt kortare historia än praktiken att ro.
Kort historia om rodd
Att ro var förr i tiden ett mycket vanligt sätt att ta sig fram på vattnet. Ett välkänt exempel är galärerna från antikens Grekland. Dessa var långsmala, medelstora skepp som kunde användas både i handel och i krig. Vanligen fanns även segel på dessa båtar men att ro var det vanligaste sättet att få dem att förflytta sig.
Roddarna satt i två rader på varje sida av skeppet och rodde alltså bara med en åra var. Trots att många förknippar dessa galärer med just Antiken fortsatte de att användas och utvecklas även under Medeltiden. Först under 1600-talet blev de slutligen utkonkurrerade av renodlade segelfartyg. Att ro mindre båtar förblev dock populärt och har förblivit så ända in i våra dagar.
När galärerna ersattes av segelfartyg på 1600-talet var det knappast någon som umgicks med tanken på att träna och tävla i rodd bara för nöjets och ärans skull. På den här tiden var fysiska sporter inget vidare populärt bland rikare (eller fattigare, för den delen) människor och man ansåg att om man hade möjlighet att undvika rörelse och träning så borde man göra det. Att vara fet och blek ansågs fint. Dessa ideal började förändras under 1800-talet. Nya idéer dök upp där man blickade långt tillbaka i historien. Antikens greker och romare hyllades och nu ville man återigen leva ett ”spartanskt” liv med fysisk träning som en viktig komponent. Som resultat av detta blev sport och idrott av diverse slag populärt bland de rika, som hade råd och tid att ägna sig däråt.
Rodd var en av de sporter som började praktiseras. Bl.a. började tävlingar mellan de ansedda universiteten Oxford och Cambridge att arrangeras. Tävlingarna går av stapeln på Themsen och har hållits årligen sedan 1850-talet.
Givetvis kunde man notera den fysiska förändring som de flitigt tränande genomgick. I Barbara Tuchmanns klassiska verk, Det stolta tornet, som behandlar tiden 1880-1914, beskrivs Harvards dåvarande rektor (C.W. Eliot) som en bestämd och konservativ man med en ”rygg som en roddare”. Som ett led i den allmänna vurmen för Antiken och fysisk fostran infördes de Olympiska spelen år 1896. Rodd var på programmet redan då.
Tävlingsgrenar och teknik
Det finns ett flertal olika tävlingsklasser i rodd. För att inte göra det alltför komplicerat beskriver vi här endast de som förekommer vid OS. Totalt är det 14 grenar, uppdelade mellan herrar och damer samt tungvikt och lättvikt. Herrarnas tungvikt har flest grenar, nämligen 6 st. Dessa återkommer sedan i damernas tungvikt samt herrar lättvikt och damer lättvikt, vilket gör att det totala antalet grenar blir 14 st.
De 6 grenar som förekommer är: scullerfya, dubbelsculler, singelsculler, åtta med styrman, fyra utan styrman och tvåa utan styrman. I de tre förstnämnda har varje roddare två åror var. I de tre sistnämnda har varje roddare bara en åra. Antalet roddare per båt är antingen 1, 2, 4, eller 8. I de grenar där varje roddare bara har en åra sitter man varken sida vid sida eller rakt bakom varandra. Istället sitter roddarna snett bakom varandra, vilket gör att de bildar ett sicksack mönster.
I den öppna klassen, även kallad tungvikt, är roddarna ofta mycket storvuxna. Männen är som regel omkring 2 meter långa, muskulöst byggda men inte överdrivet ”biffiga”. Längden är en stor fördel p.g.a. den förbättrade ”utväxlingen” som långa armar och ben ger. Roddarna behöver också en ganska stor muskelmassa men samtidigt får de inte vara överdrivet muskulösa, som en bodybuilder, då de också behöver en enastående kondition och uthållighet (som exempelvis längdskidåkare).
Framgångsrika profiler
En av de absolut mest framgångsrika roddarna genom tiderna är den, numera pensionerade, britten Steven Geoffrey Redgrave. Han har vunnit guldmedalj vid 5 Olympiska Spel i rad och dessutom blivit adlad för sina prestationer.
Även vi svenskar har en del duktiga roddare, värda att uppmärksamma. Bl.a. har vi två Olympiska silvermedaljer att stoltsera med, från OS i Stockholm 1912 och Melbourne 1956. På senare år har de olympiska medaljerna tyvärr uteblivit men vi har varit nära. Lassi Karonen kom fyra i singelsculler vid OS i London 2012. 2010 tog han silver i EM och han är troligen vår främste roddare i modern tid. Lassi Karonen är känd för sin extremt vältränade fysik och häpnadsväckande syreupptagningsförmåga.
Vår förhoppning är att ni funnit denna artikel, om den anrika sporten rodd, intressant och att den inspirerat er till att omedelbart söka medlemskap vid närmsta roddklubb! Eller åtminstone till att börja träna upp er fysik till en grekisk galärroddares nivå med hjälp av en effektiv roddmaskin!
Källor och referenser:
Lämna ett svar